Om 12 dagar landar jag. Det betyder att jag reser om 11 dagar. I morgon, måndag, kommer jag att kunna säga "Nästa vecka reser jag hem". Det känns så konstigt!!! Det känns som att det var 100 år sedan jag lämnade Stockholm! Då var det snö ute, och jag kom iväg från Arlanda jättesent eftersom både vårt ursprungliga plan och ersättningsplanet var trasiga. Jag hade köpt två eller tre tidningar, och mitt handbagage vägde nog lite mer än 7kg. Jag fick en massa MMS från Tobbe med bilder på lägenheten, och samtidigt som jag ville åka så ville jag bara hem, sätta mig i soffan och ha en vanlig hemmakväll. Nervös, ledsen, stressad, förväntansfull. Det var en konstig upplevelse! Att åka till andra sidan jordklotet!
Nu sitter jag här, fyra månader senare, och är så glad att jag åkte, och så glad att vågade välja Australien trots avståndet. Det var, och är ju min dröm!
Att ha få varit i Sydney 3ggr, se en opera i Operahuset, bo på en vingård mitt ute i ingenstans, se Uluru glöda rött i öknen, vandra runt den för mig själv, snorkla bland korallrev och sköldpaddor, äta kängurustek och kasta bumerang, klappa koala och mata kängurur, åka båt på Paramatta River och linbana i Blue Mountains, bo i Surfers Paradise, stå på gränsen mellan delstaterna QLD och NSW, besöka Olympiska byn i Sydney, åka katamaran på Brisbane River, lära mig om Australiens fastighetssystem, se fyra planeter och Vintergatan från öknen och bara dricka en massa Australiskt vin!
Den här bilden gör mig så fruktansvärt glad!
Kände mig riktigt populär
Ja, alltså.... nu blev det här ett "Jag-älskar-mig-själv"-inlägg med en touch av nostalgi. Men det får vara så. Jag blir så himla lycklig av allt - ibland sköljer det över mig! En dag som denna när man sitter på sängen med 100 papper omkring sig och försöker plugga och inte känner sig riktigt pepp, då är det ovärderligt att minnas vad man faktiskt har upplevt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar